micke,

Till att börja med måste jag bara få vara lite arg på horungen/horungarna som slog sönder rutan på min bil idag. Satansförbannadejävlaknullhuvudenkukfittarövenfikusknull! Så då har jag varit det, nu vidare till det egentliga inlägget.

Och ja, jag hade en uppsatts här i min blogg om det jag ska skriva nu tidigare idag men jag raderade eftersom det var för personligt och elakt. Ville bara säga det med tanke på mitt dålig samvete pga att jag är så kass på att skriva. För långa avstånd mellan inläggen. Men det fanns alltså ett.

Osäker på hur jag ska börja eftersom jag redan börjat, om ni förstår?
Kort sagt, jag är tillbaka på ruta ett. Allt är precis som för ett år sen. Nej, ingen vet hur jag mådde på riktigt för ett år sen, men det skiter jag högaktningsfullt i. Använd fantasin folket, som jag har förstått det hela så är det därför man begåvats med en sådan.
Fem ord kan vara dräpande. Dessa ord kan föra en från toppen rakt ner till botten på några få hundradelar. Swisch så sitter man därnere och känner sig bara liten och hjälplös. Jag vet inte vart jag ska vända mig eller hur jag ska uttrycka mig. Återigen visar man upp en fasad, hård som självaste urberget och i princip ogenomtränglig. Det är lättare så, för alla. Ja, jag är en misslyckad jävla tonåringen, men ingen tvingar dig att läsa eller hur?

Jag sa att jag hatade det du gjorde. Jag menade det eftersom att det är just därför jag sitter där jag sitter nu. Men jag kan inte hata dig. Jag försökte verkligen, tro mig. Det gick inte. Vi har delat för mycket och jag har skadat dig för många gånger för att känna att jag har den fulla rätten. Det största problemet är att du var en så stor del av min vardag. Du fanns alltid där på ett eller annat sätt. Tomrummet du lämnar efter dig blir svårt att fylla, förmodligen omöjligt. Jag skulle vilja citera RMK: "..försöker leva, men det fattas en bit. Så snabbt ett liv kan gå från vacker till skit, jeeeeeeeh.."

Som sagt du kommer vara saknad. Det kommer vara väldigt annorlunda ett tag. Tyvärr är det här den enda utvägen. Det finns inget vi längre, bara du och jag.
Alla snackar om hurvida han eller hon förtjänar någon. I det här fallet är det så att du förtjänar inte min vänskap och jag förtjänar inte din, vi förtjänar inte varandra.

Tack för alla gånger du ställt upp och tack för alla glada och mindre glada minnen vi dela. Jag kommer alltid spara dem.

Hej då, min vän.