gör mig älskad.
Ska man skratta eller gråta? Fram till igår har jag snittat på cirka åtta unika läsare varje dag. Kollade bara sådär i förbifarten hur många som läst idag. Tjugonio stycken.
Absolut, det är skitkul att fler läser. Men det är ju inte utan att man får känslan av att det beror på mitt senaste inlägg. Det var aggressivt och elakt och ingen av det åtta-nio "ordinarie" läsarna vet till vem. Kanske är det så att de undrar om det riktar sig till dem, skickar min adress till sina vänner för att de ska se, bedömma och snacka skit.
Det är så det fungerar i den här hålan, så fort det luktar bråk eller problem blir alla jävligt intresserade. Man kan skjuta sina egna bekymmer åt sidan och roa sig med att lägga sig i andras.
Fast vem vet, alla dessa besökare kanske bara tycker att jag är tragiskt och läser för att få sig ett gott skratt. Jag vet inte. Men till er som läser för att ni bara är allmänt intresserade, välkomna.
Du måste smiska den, smiska den hårt.
min blogg är också ett gott exempel.. luktar det depp, då hugger dom som hyenor :)